AFS 2003:3 8 §
Arbete i explosionsfarlig miljö Upphävd
Bestämmelsen är upphävd. Regeln finns nu i de 2 bestämmelserna nedan.
AFS 2023:1 11 §
Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar › Undersökning och riskbedömning
Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena, för att bedöma risker för ohälsa och olycksfall i arbetet.
När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren undersöka om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall och bedöma dessa.
Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt. Av dokumentationen ska det framgå vilka riskerna är, och om de är allvarliga.
Allmänna råd
Dagliga undersökningar, planerade skyddsronder, mätningar, intervjuer och andra inventeringar av problem är exempel på hur undersökningar och riskbedömningar kan göras regelbundet. Varningssignaler som kan betyda att det finns risker i arbetsmiljön är till exempel tillbud, felhandlingar, vantrivsel och ökad korttidsfrånvaro. Hur ofta undersökningar behöver göras beror på vilka risker som finns i verksamheten.
En risk kan beskrivas som sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall i arbetet uppstår och följderna av detta. Risker i arbetet kan leda till skada eller sjukdom på både kort och lång sikt. Hur allvarlig risken är måste avgöras från fall till fall.
Vid undersökning och bedömning av risker kan det vara till hjälp att inhämta information från exempelvis sammanställningar av ohälsa, olycksfall och tillbud och av genomförda arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder. Information kan också hämtas från forskning på området och från officiell statistik. Kvinnor och män kan utsättas för olika risker i arbetet. Det är därför viktigt att synliggöra och beakta detta vid undersökning och bedömning av riskerna.
AFS 2023:10 9 kap. 22 §
Risker i arbetsmiljön › Explosionsskyddsdokument
Innan ett arbete påbörjas ska arbetsgivaren upprätta ett explosionsskyddsdokument med riskbedömningen som underlag. Explosionsskyddsdokumentet ska hållas aktuellt.
Explosionsskyddsdokumentet ska minst innehålla uppgifter om
- att explosionssäkerheten har verifierats och kontrollerats enligt 21 §,
- vilka explosionsrisker som förekommer,
- vilka områden som har klassificerats och delats in i zoner enligt 15 §,
- tryckavlastningszoner,
- vilka skyddsutrustningar och säkerhetsrutiner som måste finnas för att minska explosionsrisken,
- rutiner för
- utfärdande av arbetstillstånd enligt 5 §,
- underhållsarbete, och
- tillfälliga stopp,
- vem som är samordningsansvarig och vad som ingår i ansvarsområdet,
- hur arbetsplatsen, arbetsutrustning, skyddssystem, personlig skyddsutrustning, material, varningsanordningar och utrymningsvägar används och underhålls på säkert sätt, och
- vilka rutiner som gäller för säker hantering av spill, läckage och brand.
Uppdatering av explosionsskyddsdokument ska göras innan en ändring av utrustning, rutiner, recept, råvaror, organisation sker eller förhållanden i övrigt inträffar som kan påverka risken med explosiv atmosfär.
Kraven i första stycket gäller inte för tillfälliga arbetsplatser och vid underhåll av mobila tekniska anordningar. Om riskbedömningen visar att det behövs, ska det dock finnas skriftliga skyddsinstruktioner och lämpliga avspärrningar.
Den arbetsgivare som inte har upprättat ett explosionsskyddsdokument enligt första stycket ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.
Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta, är avgiften 50 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta, ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:
Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 90 kronor.
Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.