AFS 2015:2 7 §
Kvarts Upphävd
Bestämmelsen är upphävd. Regeln finns nu i de 4 bestämmelserna nedan.
AFS 2023:1 9 §
Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar › Uppgiftsfördelning
Arbetsgivaren ska fördela uppgifterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet till en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare i verksamheten.
Arbetsgivaren ska se till att de som får dessa uppgifter
- är tillräckligt många för att kunna utföra de uppgifter som behövs,
- har de befogenheter och resurser som behövs, och
- har tillräckliga kunskaper om
- bestämmelserna som har betydelse för arbetsmiljön,
- fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön som innebär risker för ohälsa eller olycksfall, och
- åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö.
Arbetsgivaren ska se till att de som får uppgifter har tillräcklig kompetens för att bedriva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete.
Dessutom ska kraven i bilaga 1 uppfyllas.
Uppgiftsfördelningen ska vara skriftlig om det finns tio eller fler arbetstagare i verksamheten.
Allmänna råd
Arbetsgivaren har alltid kvar ansvaret för arbetsmiljön, även när uppgifter i arbetsmiljöarbetet har fördelats till arbetstagare.
Uppgifterna bör beskrivas så tydligt som möjligt, och alla berörda bör alltid veta vem som ska göra vad i arbetsmiljöarbetet.
När en uppgift fördelas, är det viktigt att det är klart och tydligt
- vilka befogenheter som följer med uppgiften, det vill säga rätten att fatta beslut och vidta åtgärder, och
- vilka resurser som följer med uppgiften, till exempel ekonomiska medel eller tillgång till personal, utrustning, lokaler, tid och kunskaper.
Om en arbetstagares befogenheter eller resurser inte räcker för en tilldelad uppgift i arbetsmiljöarbetet, är det viktigt att den som fått uppgiften har möjlighet att vända sig till sin chef och begära en förändring eller att frånsäga sig uppgiften.
AFS 2023:1 11 §
Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar › Undersökning och riskbedömning
Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena, för att bedöma risker för ohälsa och olycksfall i arbetet.
När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren undersöka om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall och bedöma dessa.
Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt. Av dokumentationen ska det framgå vilka riskerna är, och om de är allvarliga.
Allmänna råd
Dagliga undersökningar, planerade skyddsronder, mätningar, intervjuer och andra inventeringar av problem är exempel på hur undersökningar och riskbedömningar kan göras regelbundet. Varningssignaler som kan betyda att det finns risker i arbetsmiljön är till exempel tillbud, felhandlingar, vantrivsel och ökad korttidsfrånvaro. Hur ofta undersökningar behöver göras beror på vilka risker som finns i verksamheten.
En risk kan beskrivas som sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall i arbetet uppstår och följderna av detta. Risker i arbetet kan leda till skada eller sjukdom på både kort och lång sikt. Hur allvarlig risken är måste avgöras från fall till fall.
Vid undersökning och bedömning av risker kan det vara till hjälp att inhämta information från exempelvis sammanställningar av ohälsa, olycksfall och tillbud och av genomförda arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder. Information kan också hämtas från forskning på området och från officiell statistik. Kvinnor och män kan utsättas för olika risker i arbetet. Det är därför viktigt att synliggöra och beakta detta vid undersökning och bedömning av riskerna.
AFS 2023:10 7 kap. 5 §
Risker i arbetsmiljön › Undersökning och riskbedömning
Arbetsgivaren ska undersöka om det hanteras eller bildas några kemiska riskkällor i verksamheten. Om så är fallet, ska arbetsgivaren se till att
- inget arbete påbörjas innan
- en riskbedömning är gjord,
- nödvändiga åtgärder vidtagits, och
- en ny undersökning och riskbedömning genomförs, om ny information om risker kommer fram.
AFS 2023:10 10 kap. 49 §
Risker i arbetsmiljön › Dokumentera resultatet av riskbedömningen
Arbetsgivaren ska skriftligt dokumentera resultatet av riskbedömningen och vilka åtgärder man har valt. Dokumentationen ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen och innehålla uppgifter om
- vilka arbetsmoment som kan innebära exponering för kvartshaltigt damm,
- vid vilka källor det kvartshaltiga dammet bildas och sprids från,
- vilka skyddsåtgärder som har valts för att minska exponeringen,
- driftsförhållanden,
- bedömning av exponering i förhållande till det hygieniska gränsvärdet,
- vilka arbetstagare som ska genomgå medicinska kontroller,
- vilka personer som deltagit i riskbedömningen, och
- vilket datum dokumentet skapades och vilken ansvarig person, som har godkänt dokumentet.
Den arbetsgivare som inte kan uppvisa dokumentation enligt första stycket, ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.
Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta, är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta, ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:
Avgift = 15 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) × 271 kronor.
Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.