AFS 2009:7 7 §

Artificiell optisk strålning Upphävd

Bestämmelsen är upphävd. Regeln finns nu i de 4 bestämmelserna nedan.

AFS 2023:1 10 §

Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar › Arbetstagares kunskaper

Arbetsgivaren ska se till att alla arbetstagare har tillräckliga kunskaper om arbetet, och riskerna i arbetet, för att ohälsa och olycksfall ska kunna förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

Om det finns allvarliga risker i arbetet, ska det finnas skriftliga instruktioner för hur arbetet ska utföras säkert. Instruktionerna ska vara anpassade efter målgrupp och hållas aktuella.

Allmänna råd

Arbetsgivaren kan ge arbetstagarna kunskaper om arbetsmiljön genom att erbjuda utbildningar och genom att låta dem delta i arbetsmiljöarbetet. Ofta behöver arbetstagarna få ny kunskap vid ändringar av arbetsuppgifter, arbetsutrustning, arbetsmetoder, verksamhet, organisation eller efter lång frånvaro från arbetet.

Arbetsgivaren bör ge arbetstagarna kunskaper om arbetet så tidigt som möjligt. En introduktion bör ge arbetstagarna förståelse för

det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen,
egna arbetsuppgifter, och hur de har samband med andras arbetsuppgifter,
de risker som finns i verksamheten, och
vem arbetstagarna kan vända sig till när det gäller arbetsmiljöfrågor.

Skriftliga instruktioner vid allvarliga risker kan behöva kombineras med muntliga instruktioner. Arbetsgivaren bör se till att arbetstagaren har förstått instruktionerna. Det är angeläget att instruktionerna finns tillgängliga på arbetsplatsen.

Introduktioner och instruktioner bör anpassas till arbetstagarnas förutsättningar, till exempel ålder, erfarenhet, språkkunskaper, och eventuell funktionsnedsättning.

AFS 2023:1 11 §

Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar › Undersökning och riskbedömning

11 § Länk

Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena, för att bedöma risker för ohälsa och olycksfall i arbetet.

När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren undersöka om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall och bedöma dessa.

Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt. Av dokumentationen ska det framgå vilka riskerna är, och om de är allvarliga.

Allmänna råd

Dagliga undersökningar, planerade skyddsronder, mätningar, intervjuer och andra inventeringar av problem är exempel på hur undersökningar och riskbedömningar kan göras regelbundet. Varningssignaler som kan betyda att det finns risker i arbetsmiljön är till exempel tillbud, felhandlingar, vantrivsel och ökad korttidsfrånvaro. Hur ofta undersökningar behöver göras beror på vilka risker som finns i verksamheten.

En risk kan beskrivas som sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall i arbetet uppstår och följderna av detta. Risker i arbetet kan leda till skada eller sjukdom på både kort och lång sikt. Hur allvarlig risken är måste avgöras från fall till fall.

Vid undersökning och bedömning av risker kan det vara till hjälp att inhämta information från exempelvis sammanställningar av ohälsa, olycksfall och tillbud och av genomförda arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder. Information kan också hämtas från forskning på området och från officiell statistik. Kvinnor och män kan utsättas för olika risker i arbetet. Det är därför viktigt att synliggöra och beakta detta vid undersökning och bedömning av riskerna.

AFS 2023:1 13 §

Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar › Åtgärder

13 § Länk

Arbetsgivaren ska omedelbart, eller så snart det är praktiskt möjligt, genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i verksamheten samt för att även i övrigt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö.

Åtgärder som inte genomförs omedelbart ska dokumenteras skriftligt i en handlingsplan, där det framgår när varje åtgärd ska vara genomförd och vem som ska se till att den genomförs. Genomförda åtgärder ska kontrolleras.

Allmänna råd

Resultatet av undersökningen och riskbedömningen är utgångspunkten vid val av åtgärder. Det kan finnas skäl att prioritera bland åtgärderna så att de allvarligare riskerna åtgärdas först.

I första hand bör en åtgärd syfta till att få bort eller minska risken redan vid källan. Om en risk inte helt kan undvikas är det viktigt att arbetstagarna skyddas på annat sätt, till exempel genom instruktioner, stöd och handledning, eller personlig skyddsutrustning.

I handlingsplanen kan det vara praktiskt att beskriva de risker som åtgärderna är kopplade till.

Åtgärder kan behöva kontrolleras omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt, beroende på typ av åtgärd. Om kontrollen visar att åtgärderna inte varit tillräckliga eller skapat nya risker kan andra eller kompletterande åtgärder behöva vidtas.

AFS 2023:10 12 kap. 4 §

Risker i arbetsmiljön › Undersökning och riskbedömning

4 § Länk

Vid undersökning och riskbedömning av exponering för artificiell optisk strålning ska arbetsgivaren särskilt uppmärksamma

nivå, våglängdsområde och hur lång tid arbetstagarna exponeras för artificiell optisk strålning,
de gränsvärden för exponering som avses i 5 §,
information från tillverkarna av optiska strålkällor och därmed sammanhängande arbetsutrustning,
inverkan på hälsa och säkerhet för de arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för artificiell optisk strålning,
inverkan på arbetstagarnas hälsa och säkerhet som följd av växelverkan på arbetsplatsen mellan artificiell optisk strålning och kemiska ämnen som påverkar strålningskänsligheten,
eventuella indirekta effekter, som tillfällig bländning, explosion eller eld,
förekomst av ersättningsutrustning som konstruerats för att minska exponeringen för artificiell optisk strålning,
betydelsefull information från hälsoundersökningar,
exponering för artificiell optisk strålning från flera källor,
laserutrustningar med en klassificering definierad i enlighet med tillämplig IEC-standard, och
artificiella källor som kan orsaka skador liknande dem som orsakas av laserstrålning av klass 3B eller 4, eller motsvarande tillämpliga klassificeringar.

Arbetsgivaren ska även kartlägga de indirekta arbetsmiljörisker som kan uppkomma med anledning av laseranvändning. Denna riskbedömning ska särskilt uppmärksamma risken för

gasbildning,
rökbildning,
explosion, och
brand.

Allmänna råd

Arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för artificiell optisk strålning är personer med genetiskt mycket ljus hy och svag pigmentering. Andra riskfaktorer kan vara ärftligt melanom.

Hela nyckeln för AFS 2009:7